Superflorence

Ni som läser min blogg har kanske märkt ett tema, de senaste inläggen är av feelgoood-/ fångadagen- and. Och allt dettta har att göra med en bok som jag läste för ett tag sedan, den heter Alkemisten och den är så sjukt bra. Där berättas det att varje människa har ett livsöde och att detta öde på något sätt redan är förutbestämt, men att man i sitt liv väljer att se bort från det. Och först hade jag lite svårt att ta till mig det, för jag har alltid förökt se till att det är jag själv som styr mitt liv och att medvetet försöker styra mitt liv i den riktning som jag tycker passar mig.


Men när jag sedan läst klart boken började jag alltmer lita på den hära "kraften" som har varit med och betsämt, jag börjar försöka hitta det univeriella språket som de talade om i boken. Kärlek. För det är genom att älska som jag tror att man kan leva, fullt ut. Och när man har funnit det här så kan man, bara leva man behöver inte oroa sig som mycket om de andra sakerna för att man vet att det kommer gå bra.

Visst det kan låta som värtsa mumbojumbo, men just nu känns det skönt att tänka så. Så jag upp manar er all där ute att ni med ska börja lita på det universilella språket. Det kommer visa er till rätta.